.

Den där som skriker ganska ofta. I alla fall så fort det är dags att bajsa. Eller så fort han måste ligga själv? Jag fattar ingenting, för den som jag har här nu ser precis likadan ut men mycket, mycket gladare och nöjdare. Sover som ett barn när han sover och är nöjd med att ligga och titta (oftast i knät men ändå) när han är vaken och han ser glad ut ibland! Jag tror jag behåller honom :)

För ett tag sen fick vi förfrågan om att vara med i en studie där man ska jämföra barn som ammas med barn som får ersättning. Detta för att man håller på att ta fram en ny och (förhoppningsvis) bättre ersättning. Både jag och Fredrik tyckte att det kändes ganska självklart att tacka ja även om det blir en del att komma ihåg (som t.ex. att skriva upp hur många gånger Sami bajsar varje dag och att föra mat-dagbok 3 dagar per månad). Att vi är med kommer att innebära att de tar en del prover på Sami också och idag var första gången. De mätte, vägde, tog blodprov och satte in honom i en lustig maskin. Det roligaste med det hela var att Västerbottenkuriren var där och tog bilder och intervjuade. Så nån dag inom en snar framtid kommer vi vara med där :) En annan rolig grej var att reportern frågade "Vad heter hon"? Undrar var hon fick det ifrån? De röda byxorna? Eller är jag fördomsfull? Nåväl. Det var inte mycket annat att svara än "Han heter Sami". Stavningen var inte heller lätt, men det har jag redan börjat vänja mig med. Jag trodde visst fel när jag trodde att Sami var den vanligaste/bästa stavningen men det är skit samma. Det är ändå den snyggaste ;)

Idag har jag lämnat plutten för första gången. Jag for till stan och spelade biljard och fikade med Marie medan Sami var hemma med Fredrik. Jag hade pumpat ut mjölk som han skulle få om han blev hungrig. Allt gick mycket bra, jag hann njuta av lite egen tid och kom hem lagom till att det var dags att ge han mat, det jag hade pumpat ut räckte inte riktigt (vårat lilla matvrak ;)) men då vet vi till nästa gång att vi måste ha mer på lager. Hur som helst så är jag väldigt glad och nöjd efter min första stund ifrån Sami, jag kände mig trygg med att han var med Fredrik och det var skönt att få umgås med Marie på tu man hand. Sen var det fint att få sakna honom lite och även om det bara var några timmar så var det riktigt fint att få komma hem till mina killar.

Igårkväll kom jag på den eminenta idén att "tvångsmata" Sami precis innan jag gick och la mig. Det vill säga jag matade honom fast han sov och utan att han hade börjat visa att han var hungrig.. Det var nog det smartaste jag kommit på på länge. Efter det sov han till halv 4 och sen till halv 8. Det innebär att jag precis fått ha min första natt med bara EN matning. Jag känner mig som en ny människa! Och Sami verkar inte lida det minsta av det heller, han gillar visst att äta sovandes också det lilla matvraket.

Som vanligt var det ett tag sen jag uppdaterade. Det hinns liksom inte med just nu, men vad gör det? Vi har det fint i alla fall. Vissa dagar är ganska tunga, en sån dag var det i torsdags. Sami var vaken och gnällig i princip från 8 på morgonen till 4 på eftermiddagen då han sov 2 timmar och sen var vaken och gnällig någon timme till. Jag var ganska slut efter den dagen vill jag lova. Men sen kommer dagar som igår, då han var vaken och glad, sov som ett barn när vi var på stan (vaknade bara för en snabbmatning och sov sen vidare) och dessutom lät han mig och Fredrik ha en riktig myskväll framför tv:n med alkoholfritt rosébubbel och godis till Så ska det låta medan han sov gott i sin säng. Ja, det är upp och ned helt enkelt. Men mest upp. Han börjar kännas väldigt medveten också, han tittar på en på ett helt annat sätt och de där små leendena som kommer ibland känns inte längre alltid som gaser ;)

En sån bra dag. Det började fint med att jag fick sova bästa natten sen lillkillen kom till världen tror jag. Endast en amning mellan 23 och 8 känns som en dröm! Fler sånna nätter tack :) Efter morgonmatningen hann vi med att slumra lite i sängen och sen fick jag äta frukost i lugn och ro medan Sami susade vidare. Efter det kunde jag väcka honom, amma honom igen och sen ta bussen till stan lagom till att äta lunch med Fredrik. Sen kikade jag lite på stan, hade tänkt att köpa nån fler amningstopp men de var alla så sjukt tråkiga att jag sket i det. Får kolla om man kan hitta nått roligare på internet kanske. Men jag lyckades i alla fall hitta ett par jeans till Sami (ganska onödigt då han har gott om brallor men det var så snygga! och på rea så då fick jag haha) och ett par snygga vantar till mig. Sen tog vi en promenad hem i solen. Då var jag lycklig. Bästa dagen på föräldraledigheten hittills helt klart. Det är så himla skönt att det nu har börjat kunna gå 4 timmar mellan amningarna, det gör det så mycket enklare att hitta på grejer också ger det ju mig lite mer tid att göra annat. När vi kom hem var Sami på lysande humör och låg och kikade med sina fina ögon och sprattlade med armarna. Inga sura trumpna miner alls (som det annars varit lite väl gott om de senaste dagarna). Jag tog några bilder och tänkte lägga upp här men hittar inte sladden nu, så det kommer sen.

Min lilla plutt har redan växt ur sina minsta kläder. Fan så sorgligt samtidigt som jag är glad att han växer. Tror inte jag skrev det, har varit för mycket annat men vi var ju och vägde och mätte honom i onsdags och då hade han gått upp till 4465gram (så vid det här laget är han garanterat uppe i födelsevikten) också hade han växt 2,5cm till 56,5. Herre! Jag trodde aldrig att de växte så fort. Kanske inte så konstigt att kläderna i storlek 50 är för små? hehe. Känns i alla fall väldigt märkligt att redan lägga undan kläder och tänka att de kommer till användning till nästa unge. Nästa unge? Konstiga tanke.

Här har det varit ganska tyst. Både jag och Fredrik har varit riktigt dunderförkylda och lilla Sami har inte heller mått riktigt bra så det har varit några jobbiga dagar. Tur i oturen har vi hans farmor och farfar på besök och det har varit väldigt bra då vi har varit helt slutkörda.