.

Det har inte blivit särskilt mycket sömn på sistone. Vet inte riktigt varför det blivit så.. Sami sover fortfarande (oftast) hyffsat bra om nätterna och en hel del på dagarna.. men jag har nog inte lyckats koppla av tillräckligt när han sovit utan hela tiden hittat på annat. Klart man vill göra annat. Om nätterna har jag somnat runt 12 sen vaknat vid 3 och matat, inte kunnat somna på en stund och sen klivit upp för matning vid 7 och ingen mer sömn efter det. Vilket gett ungefär 3 timmar sömn 2 gånger per natt och inge mer. Kanske inte konstigt att man blir trött efter ett tag? Det som tar mycket energi är kvällarna.. Sami har fortfarande mycket magknip om kvällarna och det blir en hel del skrik och en hel del frustration för oss. Igårkväll hade vi en riktigt mysig stund på skötbordet, Sami var glad fastän det var kväll och pruttade och bajsade (vilken han inte brukar klara av om kvällarna) och mitt i allt detta så började jag såklart att hoppas att det kanske hade vänt. Att även kvällarna skulle kunna börja bli bra för honom. En liten stund senare skriker han som en galning igen. När han äntligen lyckas somna så försöker jag också att göra detsamma men det är så svårt att koppla av! Nåja. Det blev i alla fall en bra natt sedan och när han ätit vid 6 så somnade vi tillsammans i sängen till 9 så nu känner jag mig ganska utvilad. Jag bara längtar så efter att han ska sluta ha ont. Ska man våga hoppas på 3-månaders-snacket? Att det ska bli bättre med magen efter 3 månader? Jag kan nog inte låta bli att hoppas i alla fall.